Matts Renrumsblog

Läste på Newmill att Marit Paulsen tycker att ekologisk odling ska skrotas på grund av den kraftiga skördeminskningen detta leder till. Istället tycker hon att vi ska gå över till tekniska lösningar för att odla extremt mycket effektivare.

Det är kanske dags att ta fram DDT-sprutan igen?

Under de senaste dagarna har medierna rapporterat om glasfynd i kycklingförpackningar. Först kom ett larm från en anläggning och sedan har det kommit allt fler, dessutom från olika delar av landet. Att en anläggning drabbas är ju ett stort problem i tillverkningsprocessen, men att flera anläggningar, oberoende av varandra, drabbats indikerar att detta är sabotage!

Med tanke på allt arbete som läggs ned för at t eliminera denna typ av risk för konsumenter är det ytterst beklagligt att det ändå kan ske. Sabotage är ytterligare en dimension, som vi kanske inte tagit lika alvarligt på, men med facit i hand är det något som borde tas med i beräkning. Konsumenterna kan drabbas på ett väldigt obehagligt sätt, inte bara genom att skära sig i munnen utan genom alla de olika skador som kan uppkomma då glasbitarna passerar vidare ned i mag- tarmkanalen.

Dessutom kommer företagen, deras image och varumärken att skadas.

På Tema Livsmedelshygien i nästa vecka har vi en programpunkt som just behandlar sabotagerisker och hur man kan införa dessa i sin HACCP. Kanske något för kycklingföretagen?

KTH har tillsammans med YouGov Zapera tillfrågat 134 av Sveriges största teknikföretag om deras framtida behov av högskoleingenjörer. Sju av tio företag svarade att bristen på denna typ av ingenjör riskerar att inverka negativt på deras organisation.

I undersökningen svarade 87 procent att högskoleingenjörer kommer att vara attraktiva på den framtida arbetsmarknaden. Med andra ord menar man att det ett utmärkt tillfälle att studera i tre år och vara färdigutbildad lagom till när konjunkturen f örväntas vända uppåt igen.

Under mina år i industrin ser jag vilka personalbehov som finns. Alla jobb kan och ska inte tillsättas av civilingenjörer. Alla vill inte heller läsa till civilingenjör, vilket jag har full förståelse för, speciellt med tanke på hur lång tid det tar och vilka skulder som man skaffar sig under tiden.

Varför tog man bort den alldeles utmärkta gymnasieingenjören?  Man gick sina traditionella tre år och tog ”studenten” sedan fortsatte man ytterligare ett år med en ingenjörsinriktning som faktiskt var väldigt attraktiv på arbetsmarknaden.

Regeringen inser nu att om Sverige inte tar tag i den tekniska utbildningen kommer vi att vara ordentligt på efterkälken inom en ganska snar framtid. Hur ska vi väcka intresset för teknik och ingenjörskonst? Vad får de ansvariga att tro att man är villig att satsa ett antal år och mycket pengar för att kanske inte få utöva sina kunskaper rent praktiskt.

Då jag gick på gymnasium i Malmö, för många, många år sedan, var det inte ovanligt att man tog sin gymnasieingenjörsexamen, jobbade ett tag och därefter började läsa vidare. Nu har vi visserligen en mellanexamen i högskoleingenjören, men varför inte erbjuda en basexamen genom att ta tillbaka den tidigare gymnasieexamen?