Matts Renrumsblog

Dom har nu fallit i tingsrätten, vilken klargör att de ansvariga för The Pirate Bay är skyldiga till medhjälp till fildelning. Saken är på intet sätt utagerat, då domen kommer att överklagas och troligen kommer den fortsatta processen att dra ut väldigt länge på tiden.

På The Pitrate Bays hemsida står idag följande:

Don't worry - we're from the internets. It's going to be alright. :-)

En fråga som jag undrade över är: Hur kommer vi att, om cirka 20 – 30 år, se på detta domslut. Den tekniska utvecklingen går så otroligt fort och vi kommer med all sannolikhet att hamna i en rad komplikationer just på grund av de tekniska landvinningarna.

När jag var 13 år fick jag en rullbandspelare av mina föräldrar (huvudsyftet var att jag skulle lära mig tyska bättre genom att läsa in mina läxor på denna makapär). Den största nyttan med min bandspelare var dock att spela in mina kompisars skivor! Hu va hemskt, tyckte min pappa. Det stod ju på skivan att den var skyddad och inte fick kopieras, men vad bryr en 13-åring om det. Jag hade ett helt bibliotek med alla de nyaste skivorna hemma, men jag fick gömma under dem så att mina föräldrar inte fick kännedom om dem.

Nu mer än 40 år senare kan man skratta åt detta fenomen, som alla i min kompiskrets höll på med, men hur kommer vi att se på The Pirate Bay domen år 2050?

Nu har Rikskriminalen konstaterat att det inte föreligger något sabotage bakom de glasbitar och annat som konsumenterna funnit bland annat kyckling! Många kanske andas ut efter detta besked, men vid närmare eftertanke så är detta kanske inte riktigt rätt inställning.

Om det varit sabotage kunde man förvänta sig att polisen tog tag i detta problem för att söka den eller de som var skyldiga.

Om det, vilket nu Rikskriminalen säger, inte är sabotage, hur har då glasbitarna hamnat i livsmedlen, och hur ska vi som konsumenter känna oss helt säkra för framtiden? Har livsmedelsproducenterna fu ll kontroll över vad som sker i produktionen? Vilka åtgärder har man vidtagit för att detta inte ska ske på nytt?

Vad tycker du? Skriv gärna ned Dina tankar om detta och hur Du personligen känner det inför framtiden.

Att blogga verkar vara ute – i vart fall om man tittar på nätet för att se vad alla kändisar gör idag. Vad håller då på att ersätta bloggandet?  – Jo man Twittrar.

Hur gör man när man twittrar?

Twitter är en nätverkssida och en mikroblogg där användare kan uppdatera sin egen mikroblogg samt läsa andras uppdateringar. Snabba puckar då det som skickas iväg endast får bestå av maximalt 140 tecken. Här kan man skriva hur man mår, vad man äter eller ska göra senare under dagen.

Jag kommer att hålla fast vid min blogg, så att alla ni som läser den slipper veta hur mina kostvanor ser ut!

Sveriges Radio har undersökt hur det ser ut på toaletterna i ett antal högstadieskolor runt i landet. Resultatet är helt oacceptabelt. Av de cirka 600 toaletter som inspekterades visade sig var sjätte toalett sakna tvål och var tionde sakna handdukar. Man har också undersökt lärarnas toaletter och där finner man inga brister utom i ett fall.

Detta är inget nytt. Då mina barn gick i högstadiet i Malmö fanns ingenting på toaletten. Det saknades toalettpapper, tvål och handduka r, vilket medförde att de flesta barn vägrade på toaletten under skoltid. Vissa lärare hade en toarulle i klassrummet och om någon elev blev tvungen att gå på toa fick de be läraren om toapapper.

Under denna tid satt jag som föräldrarepresentant i skolans ledningsgrupp och tog upp detta på alla möten under cirka ett års tid. Jag fick alltid samma svar från rektorn, att det inte gick att ha papper (i någon form) på toaletterna för antingen eldade eleverna upp detta eller så proppade de toalettstolen full med papper så att det blev stopp i avloppet. Tvål, var inget att tänka på, för det kletade eleverna ut på golv och väggar. Enligt rektorn var detta bara att acceptera detta faktum!

Hur ska vi få våra barn att leva ett sunt liv, kunna sköta sin kropp och sin personliga hygien om vi inte ger dem kunskap och redskap. Det ska bli intressant att se på vilket sätt som skolorna ska hantera dessa frågor i framtiden.