KTH har tillsammans med YouGov Zapera tillfrågat 134 av
Sveriges största teknikföretag om deras framtida behov av högskoleingenjörer.
Sju av tio företag svarade att bristen på denna typ av ingenjör riskerar att
inverka negativt på deras organisation.
I
undersökningen svarade 87 procent att högskoleingenjörer kommer att vara
attraktiva på den framtida arbetsmarknaden. Med andra ord menar man att det ett
utmärkt tillfälle att studera i tre år och vara färdigutbildad lagom till när
konjunkturen f
örväntas vända uppåt igen.
Under mina år
i industrin ser jag vilka personalbehov som finns. Alla jobb kan och ska inte
tillsättas av civilingenjörer. Alla vill inte heller läsa till civilingenjör,
vilket jag har full förståelse för, speciellt med tanke på hur lång tid det tar
och vilka skulder som man skaffar sig under tiden.
Varför tog man bort den alldeles utmärkta
gymnasieingenjören? Man gick sina traditionella tre år och tog
”studenten” sedan fortsatte man ytterligare ett år med en ingenjörsinriktning
som faktiskt var väldigt attraktiv på arbetsmarknaden.
Regeringen inser nu att om Sverige inte tar tag i den
tekniska utbildningen kommer vi att vara ordentligt på efterkälken inom en
ganska snar framtid. Hur ska vi väcka intresset för teknik och ingenjörskonst?
Vad får de ansvariga att tro att man är villig att satsa ett antal år och
mycket pengar för att kanske inte få utöva sina kunskaper rent praktiskt.
Då jag gick på gymnasium i Malmö, för
många, många år sedan, var det inte ovanligt att man tog sin
gymnasieingenjörsexamen, jobbade ett tag och därefter började läsa vidare. Nu
har vi visserligen en mellanexamen i högskoleingenjören, men varför inte
erbjuda en basexamen genom att ta tillbaka den tidigare
gymnasieexamen?